Vad nu? Börjar jag bli social? Kanske! Har brutit egenheten att bara vara och faktiskt bokat in mig för en after work med kollegor från den forna arbetsplatsen nästa vecka. Vilket storsteg.

Egentligen har jag nog tangenterat mig till en arm/hand av musliknande symtom, ambition på arbetet får fingrarna att glöda trots att jag inte alltid sitter rätt.  Därför blir jag något kortfattad i afton.

Det enda jag ville få skrivet var att jag hittade en film i galalistan jag faktiskt redan sett, och den är helt magnifik och underbar. Det är inga mindre än bästisarna Wallance & Gromit som råkar ut för en minst sagt galen bagaremörderska. Åh, den är så fin! Se den!

A Matter Of Loaf and Death, kärlek <3

Jag är glad att min skaperska fått komma hem till körsbärslandet igen efter vistelse med övernattningar på plåsterhuset. Har bara ätit grönt- och fruktsaker för att ta vara på mina egna kranskärl. Dessutom blev jag mer drabbad av den halvtittade Food Inc. än vad jag trodde jag skulle bli, letar E1627468236432542345-medel i var sak innan inköp och handlar allt mer ekologiskt.

Nu - dags för sängmöbelstund, sakna min nattarbetare och fortsätta racet på tyskt vis ikväll.

Fan.

Jag är lite besviken på guldstatyettsnomineringarna. Dessutom: hur ska galan någonsin kunna slå förra årets spektakel med Hugh Jackman i sin yttersta aktörspets? Det var inte många dagar sedan Baldwin, utsedd till en av årets programledare, snortade upp lite för mycket vitt i näsan på vippen till att kola av kolan. Och Steve Martin - ja visst han var något av en idol när jag var… 12. Kör med samma stil år in och år ut, lite torrt i längden.

Buuuuuu. De flesta filmer hittills sedda känns mest mediokra. Å andra sidan har jag 42 kvar att glo. Men ändååå. Det är som med säsong 6 av SYTYCD, den som skulle “nocka” säsong 5. Eller hur. Inte alls.  

Allt ovan kan förstås bero på “period du rouge” (<– egen franska) som tagit av krafterna och lämnat orolig magvärk och surt allmäntillstånd.

Hursom, anyway, 3 filmer att stryka från listan:

An Education - går ut på att det är bättre att plugga än att gifta sig, typ. Småtrevlig sådär. Ärligen tänkte jag mest på att färga håret mörkt, operera in smilegropar och skaffa bruna linser bara för skådisen Carey Mulligan var så helt igenom bedårande söt.

Julie & Julia. Okej då, den här gjorde mig glad. En feelgoodrulle. Först blev jag dock väldigt irriterad på Meryl Streeps röst, vilken lät konstig, överagerad och jobbig. Det visade sig sedan att den Julia Child hon gestaltar just hade en sådan gräslig stämma och då blev plötsligt agerande väldigt bra. Handlar till viss del om bloggskrivande i vilket man kunde känna igen sig något oerhört.

Bright Star - gäääääsp. Orkade inte se hela igår, frågan är om jag orkar det ikväll? Långdragen romantik. Säkert fin egentligen med sann bakgrundshistoria om poeten Keats. Jag kan inte låta bli att förgås, behöver lite mer action eller sagolikhet.

Det är i dessa tider mobiltelefoner är värda mer än liv. Krossad man i vad som förmodligen var sina bästa år gjorde hemvägen igår långdragen. Utan vetskap om den ödesdigra olyckan tänkte jag att meningen med tunnelbanestoppet var att jag skulle röra på mig, alltså promenera hem. Men en olycka är inte meningen alls. Med tryckande kissnödighet drog jag benen efter mig och hann inte mer än komma fram till min gamla avgasgata i Hornstull förrän allt rälsade igång igen. Förutom för den krossade mannen då.

Trötthet är känslan, det hade inte gjort något med lite vår. Börjar kännas magsjukt också, två kollegor är hemmavid på grund av dylika besvär… Den accentuerade pigghetsbristen gjorde tafatta försök till Oscarsracet. Igår började vi titta på Invictus, Prinsessan och Grodan och Food Inc. ingen av dessa dock från början till slut. Invictus verkade väldigt tråkig, Prinsessan och Grodan för Disneyaktig för stämningen och Food Inc lät oss se bilder av illa behandlade djur i matindustrins hemska grepp (föga förvånande dock).

Det vi faktiskt såg häromdagen var:

Up in the air. Helt okej rulle, kanske inte så speciell som jag tyckt mig läsa om den.

Den här dock, Fantastic Mr. Fox, den gillade jag mycket. Rävigt fantastisk! Rolig och gullig, krativ på alla håll och kanter. Cloney som spelar i ovanstående film gör röst till den här, och gör det väl .

Äsch nu måste jag gå. Eller måste. Nu vill jag gå. Ibland duger inte en 46 tums tv, ibland måste man även ha en mindre bioduk hängande från taket. Vilket vi nu har. Och som vi ska och kommer glo. Hemmabiokväll med moi - anyone?

Nä. Något mer sötsliskigt amerikaniserat á la Seventh Heaven-stuk får man leta efter. Duktiga välbärgade kristna som tar hand om en färgad stor kille från slummen. Den började bra, blev sämre vart eftersom och slutade som en sammanfattning av hela filmen, gräsligt. Att Sandra Bullock är nominerad till den skimrande statyetten för bästa huvudaktris förstår jag inte heller. Tyckte hon mest såg plastikopererad ut. Bottennapp för mitt visuella inre.

The Blind Side, urk enligt min bakdelssmak.

Dags att låta ögonlocken falla. God natt.

Här sitter jag och tänker, lite opassande nog, på min egen död och testamente. Kanske har jag sett för många avsnitt av “Himlen kan vänta”, kanske är det tjänstgöringen vid sidan om livets fram och baksida som gör det eller det faktum att jag lyssnar på Sigur Rós “Death Announcements and Funerals”. Var dag tackar jag min lyckliga stjärna för att jag får leva och har livet i behåll. Att jag var den som vann spermieloppet. Känner mig nästan religiös. Fatta hur skört livet är? Hur fort det kan ryckas ur ens händer. Jag hoppas på att få leva i en evighet och lite till, men tänker om nu det inte är min positiva dragning i livets lotteri så kanske man borde skriva ned saker och ting.

Ytterligare två guldkantade filmer har skådats, en tredje ska ses alldeles strax. Har man race, så har man:

 A Serious Man, Coenbröderna har gjort det igen. Kanske tjatigt från min sida, men de äger.

District 9. Inte så mycket för utomjordingsfilmer (med undantag för Tim Burtons Mars Attacks då!) men denna var uppmärksamhetsuppfångare, ganska realistisk, rolig och sorglig på en och samma gång.

Jag sov inte mer än 4½ timme inatt på grund av störande grannar, när deras cigarettrök bolmade in i vårat sovrum och stack mig i näsan tänkte jag på hur trevligt det skulle vara att vara grannlös, bo i ett eget hus. Frustrationen ligger printad på Facebook och jag har även avreagerat mig till mamma i telefon. Jag är inte mindre trött för det plus ett arlatidigt pass på snabbhetens miniplåsterhus (fick tangentera om 1 minut (!) gamla varelser vilket var helt fantastiskt för att återknyta till livet självt) men nu tar jag ändå ut min helg här i afton med ledigheten framför mig. Imorgon ska det tas sovmorgon och uppdateras pass!

Visst blev det utedinering till slut, och halva lådan gelébönor attackerad av allas våra hämningslösa godismunnar. Film och annat tilltänkt uteblev dock. Berusningsdrycken flödade, det självklara sköljmedlet för socialt umgänge som jag tänkte när jag var ung yngre. Mitt förhållande till spirituosa dessa dagar knakar i fogarna, dess förvrängning av sinnen till tragiska beteenden för ett nyktert öga är helt enkelt för mycket. Nåväl, sedan kom herr Blund och erövrade min andra hälft och jag satt precis där jag nu sitter och tangenterar och kände mig alldeles, helt igenom Ensam. Känslan lämnade saltlösning efter sig. Ibland saknar jag mina vänner så det gör ont, det lustiga är att det inte är någon annan än jag som dragit mig undan från att umgås, fantastiskt paradoxalt.

Vi plåstrade om gårdagens uteblivenhet med gos och film idag istället. Så fin den var, “Upp”. Fällde tårar (vilken gråtmaskin jag är) bara några minuter in i filmen vilka senare förvandlades till leenden. Kan verkligen rekommendera denna.

Nä, dags att ta sig till sovrummet, ligga med spikmattan. Klockan 21, en fredagskväll. Allt för att försöka vara någorlunda pigg inför morgondagens plåsterhustjänstgöring. Püss.

De guldkantade filmerna i en ordning huller om buller, varav de överstrukna redan sedda:

Avatar (blä), The Blind Side, District 9, An Education, The Hurt Locker, Inglorius Basterds (Christoph Waltz <3), Precious, A Serious Man, Up, Up in the air, Crazy Heart, A single man, Invictus, The messenger, The last station, The lovely bones, Julie & Julia, Nine, Coraline, Fantastic Mr. Fox, The princess and the frog, The secret of Kells, The Imaginarium of Doctor Parnassus, Sherlock Holmes, The young Victoria, Harry Potter and the Half-Blood Prince, The white ribbon, Bright star, Coco before Chanel, Burma VJ, The Cove, Food. Inc, The most dangerous man in America: Daniel Ellsberg and the Pentagon Papers, Which Way Home, China’s Unnatural Disaster: The tears of Sichuan Province, The last campaign of govenor booth gardner, The last truck: closing of a GM plant, Music by Prudence, Rabbit á la Berlin, Ajami, El secreto de sus ojos, The milk of sorrow, Un Prophéte, Il Divo, Star Trek, Paris 36, French roast, Granny of O’Grimm’s sleeping beauty, The lady and the reaper ( La dama y la Muerte), Logorama, A matter of loaf and death, The door, Instead of Abracadabra, Kavi, Miracle fish, The new tenants, Transformers: revenge of the fallen och In the loop.